Vänta med SFI-förändring

Valfrihet och mångfald är inte bara vackra ord, de fyller en viktig funktion.

Trots det vill Socialdemokraterna och deras två stödpartier – när antalet nyanlända ökar kraftigt – lägga ned och omorganisera svenskundervisningen i kommunen, något som vi i Liberalerna Uppsala kommun är starkt kritiska till:

“Under hösten har hundratusentals flyktingar sökt skydd i Europa från krigen och konflikterna i Mellanöstern. För oss är det självklart att Sverige och Uppsala ska vara med och ta sin del av ansvaret. Och när den stora flyktingströmmen anstränger det svenska mottagningssystemet är det extra viktigt att fungerande verksamhet utvecklas och förbättras.

Continue reading Vänta med SFI-förändring

Människan och systemen

“Sätt inte systemet framför människan!”

Vad betyder detta? Vissa har nog tolkat det som att somliga menar att systemen uteslutande kväver den medborgerliga friheten och att ett reformerat system inte skulle medföra några negativa konsekvenser.

Jag vill påstå att det inte är så man ska tolka det. De av oss som har förfäktat ”människan framför systemen” påstår inte alls att reformerade system och regler innebär att alla problem kommer att lösas. Formuleringen är snarare ett uttryck för att de offentliga systemen är ett resultat av prioriteringar och att det i samband med samhällsförändringar är viktigt att revidera systemen för att bättre stämma överens med de moraliska, ekonomiska och sociala prioriteringar vi gör.

Continue reading Människan och systemen

Angående systemkollaps

Det anförs i debatten att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har varnat för och rapporterat om systemkollaps. MSB följer varje vecka upp situationen i landet. I korthet kan man säga att MSB har rapporterat att det finns ”begynnande undanträngningseffekter inom socialtjänst och inom hälso- och sjukvård.” samt att bostadssituationen är kritisk och att situationen är ”mycket ansträngd” när det gäller att ordna tak över huvudet.

Läget i Sveriges mottagning av asylsökande är därmed uppenbarligen hårt utnyttjad och flera verksamheter arbetar på gränsen till eller rent av över sin kapacitet.

Är detta samma sak som en systemkollaps? Det beror på hur man definierar ”systemkollaps”. Ord spelar roll. För egen del kan jag konstatera att MSB inte har använt ordet systemkollaps. Myndigheten har istället just angett att situationen är ”ansträngd”, att situationen är ”kritisk” och att det finns ”begynnande undanträngningseffekter”.

Continue reading Angående systemkollaps

Några perspektiv

1. Det av regeringens förslag som kan ha störst påverkan på människor är förslaget om minimerade möjligheter till familjeåterförening. Detta förslag slår framför allt mot kvinnor och barn. Förslaget hänger dock ihop med förslagen om tidsbegränsade uppehållstillstånd för samtliga och förslaget om vidgat försörjningskrav. Är man emot ett av dessa förslag bör man i konsekvensens namn vara emot även de andra två.

Dagens regler om familjeåterförening förutsätter nämligen att referenten i Sverige har permanent uppehållstillstånd. Ett bevarande av dagens regler om familjeåterförening men införande av tidsbegränsade uppehållstillstånd skulle därmed få samma effekter som slopad familjeåterförening. Det var därför den förra migrationsöverenskommelsen var klok nog att undanta barn och barnfamiljer från tidsbegränsade uppehållstillstånd. Samma sak med försörjningskravet. Enligt regeringens förslag ska detta utökas och gälla samtliga. Exempelvis föreslår regeringen att ensamkommande barn, för att kunna återförenas med sina föräldrar, ska kunna försörja sina föräldrar.

Continue reading Några perspektiv

Angående kristdemokraternas förslag om asylansökningsområden

Kristdemokraterna föreslår i dag att s.k. asylansökningsområden (transitzoner) ska inrättas. Enligt förslaget ska alla nyanlända som avser söka asyl hänvisas till asylansökningsområden för registrering. Syftet är att förhindra att nyanlända avviker. I asylansökningsområdena ska det enligt förslaget ordnas boende för de asylsökande under den första fasen i asylutredningen.

Förslaget reser flera frågor men kan svårligen tolkas på annat sätt än att den asylsökande inte tillåts lämna asylansökningsområdet. Förslaget inbegriper därmed rimligen ett frihetsberövande av asylsökande.

Continue reading Angående kristdemokraternas förslag om asylansökningsområden

På förekommen anledning

Det refereras till att Moderaternas förslag om att avvisa asylsökande vid svenska gränsen strider mot internationella avtal. Vad som avses är i huvudsak Dublinförordningen. Ifrågavarande förordning är emellertid inte ett internationellt avtal. Förordningen är en rättsakt utfärdad av EU och som gäller som lag i Sverige.

Dublinförordningen har dessutom förhandlats av svenska EU-parlamentariker och av svenska regeringen. Förordningen föreslogs först av EU-kommissionen den 3 december 2008 och efter behandling i Europaparlamentet – där svenska partier är representerade – godkändes förordningen av den 7 maj 2009. De svenska moderaterna Charlotte Cederschiöld, Christofer Fjellner, Gunnar Hökmark och Anna Ibrisagic röstade då samtliga ja till förordningen.

Continue reading På förekommen anledning

Angående mottagande per capita

Man kan ställa sig frågan hur det kommer sig att (för närvarande) endast sju procent av alla som söker asyl i EU gör det i Sverige när det samtidigt påstås att det med svenska mått stora mottagandet just nu beror på att Sverige har förmånligare regler/system än övriga EU.

Den frågan är relevant. Frågan om hur vi ska hantera den flyktingström som Sverige upplever i dag bemöts nämligen i debatten på två sätt. Dels finns det dem som menar att svaret måste vara minskat antal flyktingar till Sverige, dels finns det dem som menar att vi måste skapa ett bättre mottagningssystem och en bättre integration. Jag menar att de som resonerar på det förra sättet måste bemötas. Deras påståenden om att Sverige lockar asylsökande hit genom ett förmånligare system än övriga EU måste granskas.

Ja, Sverige tar – per capita – emot fler asylsökande än de flesta andra länder. Men om man på systemnivå menar att den svenska asylrätten eller det svenska mottagningssystemet är boven i dramat så gör man det lite för enkelt för sig. Om man vill mäta hur pass attraktiva länder är kan man inte enbart jämföra mottagande per capita. Att mäta mottagandet per capita i det hänseendet är troligen rent av felvisande. För att beskriva olika länders attraktivitetskraft på systemnivå är det mer rättvisande att jämföra det faktiska mottagandet mellan länderna. Och här är det uppenbart att 93 procent av alla som söker asyl i EU gör det i andra EU-länder. Det betyder att 93 procent av alla asylsökande upplevde det som mer attraktivt att söka asyl i ett annat EU-land.

Continue reading Angående mottagande per capita

Den osynliga debatten?

Det påstås på sina håll att Sverige, i motsatts till t.ex. Danmark, är ett lala-land. Påståendet motiveras med att vi inte för en tillräcklig diskussion om de utmaningar som det ökande antalet asylsökande medför.

Jag brukar normalt inte lovorda regeringen, men vill ändå bemöta påståendet ovan. De senaste månaderna har regeringen uttalat att man vill ha ”ordning och reda i mottagandet och fokus på jobb” samt att det ”behövs ny politik som förbättrar etableringen i Sverige”. För detta ändamål har man >bland annat<, till en summa om 1,8 mdkr, föreslagit:
– mer resurser till arbetsmarknadsinriktade aktiviteter och till Arbetsförmedlingen,
– ökat anslag till Socialstyrelsen och UHR för att validera utländska examina
– mer resurser till Svenska för invandrare (SFI) och yrkesvuxplatser
– att nyanlända som bor kvar i anläggningsboenden ska kunna läsa SFI och att asylsökande ska kunna läsa svenska hos studieförbund redan under asylprocessen,
– mer resurser till kommunerna och en tvingande lag om gemensamt mottagande av nyanlända i alla kommuner

Continue reading Den osynliga debatten?

Om transportörsansvaret

Apropå påståendena om att ett slopat transportöransvar innebär fri invandring till Sverige.

Transportörsansvaret infördes 1989. Dessförinnan fanns bara ett ansvar för transportörer att inom en vecka under vissa förutsättningar själv transportera tillbaka den avvisade. Den straffavgift som numera dessutom kan åläggas transporter är ännu nyare. Den infördes för drygt tio år sedan av socialdemokraterna och moderaterna (samtliga övriga partier i riksdagen röstade emot).

Alltså: Innan 1989 fanns inget ansvar för transportörer att betala kostnader för avvisning eller utvisning av utlänningar. Innan juli 2004 fanns inte heller några straffavgifter för transportörer som inte kontrollerar pass m.m.

Var och en får nu fritt diskutera om vi hade fri invandring till Sverige innan 2004 respektive 1989.