En student är en människa är mer än en student

När man söker till högskolan så kan man välja om man vill läsa kurser på hel- eller halvfart. Tanken är att man kan läsa på heltid – d.v.s. 40 timmar i veckan – och att studierna då ska motsvara ett arbete. Problemet är bara att det egentligen inte funkar på det sättet.

Idag skriver flera nätttidningar om att flertalet studenter inte anser sig studera på heltid trots att deras respektive universitet anser att de gör det. För det första kan man ju fråga sig om det egentligen spelar någon roll. Om ett universitet eller regeringen eller vilka det nu är har bestämt att en viss utbildning ska innehålla det och det och ta si och så mycket tid, vad gör det om studenterna inte bara är studenter? Låt säga att en lärarstuderande till exempel engagerar sig i RFSU på fritiden och dessutom vänder hamburgare på Sibylla en kväll i veckan. Är det fel?

Givetvis inte! Men vad är då problemet? Förmodligen hänger hänger ihop med det förmynderskap och mån om resurserna som statsmakterna ofta håller sig med. Man vill att studenterna ska studera, annars riskerar ju kanske utbildningens anseende urholkas och finansministerns anslag till högskolan utnyttjas på ett ineffektivt sätt. Men problemet med den uppfattningen är ju att man då har fel perspektiv på saken. Sedan när blev studierna i sig ett självändamål? Visst, kunskap, kreativitet och insikt är bland det viktigaste som finns i ett samhälle och därför måste vi ha kvalitativa utbildningar. Men poängen är ju att en studerande som arbetar vid sidan om studierna snarare stärker en utbildning än försvagar den.

I artiklarna antyder också Gunilla Jacobsson från Högskoleverket att problemet ligger i att institutionerna har tvingats dra ner på de lärarledda timmarna och att detta gör att studenterna inte kan fylla sina veckor med 40 timmars studier. Detta i sin tid leder till att studenterna både har tid och möjlighet att ägna sina liv åt andra saker än plugg. Återigen ger man uttryck för att studenterna inte ska göra annat än att studera när de är på högskolan. Men eftersom kraven rimligtvis är desamma på utbildningarna är det ju befängt att se det som ett problem.

Visst, med fler resurser till högskolan skulle man kunna ge fler lärarledda timmar och på så sätt antingen förkorta eller fördjupa utbildningarna. Men det är inte säkert att det är det vi egentligen vill ha. Alla behöver inte ha den fördjupade kunskapen och det finns goda skäl för att inte hasta igenom utbildningar. Kunskap behöver tid för att gro och få fäste.

Till detta kan man tillägga att den som inte enbart studerar får perspektiv på sin utbildning och förmodligen vinner arbetslivserfarenhet. Men det är ju inte regeringen heller särskilt intresserad av eftersom man bestraffar de som arbetar vid sidan om studierna med minskat studiestöd. Fast det är ju en annan fråga.

Andra bloggar om: 
Pingat på intressant.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *