Särskilt glädjande är att Folkpartiet mycket tydligt signalerar att öppenhet och migration både är välkommet och nödvändigt för Sverige. Därmed tar partiet tydligt avstånd från t.ex. Sverigedemokraterna och signalerar att man är ett liberalt parti som välkomnar globalisering och arbetar mot den främlingsfientlighet som breder ut sig.Men så var det detta med språktest. Det förslag som används som slagträ i debatten för att svartmåla oss som rörelse. Det är tråkigt, inte minst eftersom Folkpartiet inte har någon annan avsikt än att främja integration vilket är viktigt i en tid av globalisering och invandring som partiet välkomnar.Det betyder dock inte att förslaget inte bör diskuteras, dock på en betydligt mer sansad nivå. Språktest för medborgarskap är inte något nytt. Sådant finns i någon form i de allra flesta europeiska länder. Studerar man den statistik som Globaliseringsrådet tog fram i sin rapport ”Språk, krav och medborgarskap” (s. 47) syns dock inga större skillnader i sysselsättningsgrad mellan länder som har språktest och länder som inte har det. Som verktyg för ökade språkkunskaper och för sysselsättning finns det inga tydliga belägg.
Det kan förstås finnas andra fördelar med ett språktest än integration i form av sysselsättning. Testet skulle kunna innebära ett tillskott av socialt kapital eller att fler känner sig hemma i sitt nya land. Frågan är dock vad det är man i så fall vill uppnå och om det finns stöd för att just språktest leder till detta. Forskningen ger inte några svar för varken det ena eller det andra på det här området och så länge man inte vet vad man vill uppnå och har stöd i sina idéer för hur man kommer dit är det därför oklokt att leka med demokratiska rättigheter.
Därmed inte sagt att kunskaper i svenska är oviktigt för att komma in på arbetsmarknaden och därmed underlätta för egenmakt genom egen försörjning. Att koppla språk till medborgarskap är emellertid olyckligt eftersom det kan få negativa bieffekter. Det finns tecken på att efterfrågan på medborgarskap är känsligt för ökade krav. Ett språktest leder därför troligen till att färre lyckas integreras via medborgarskapet eftersom ytterligare ett hinder införs. De som hamnar utanför skulle dessutom med stor sannolikhet vara de med sämst språkkunskaper och med sämst utbildningsbakgrund. Det vore en olycklig utveckling ur ett integrationsperspektiv.
Detta är inte heller det enda problemet, även den liberala synen på staten utmanas. Vårt medborgarskap påverkar inte nämnvärt tillgången till välfärdsförmåner. Det ger dock rätt att påverka samhället genom rösträtt och ett starkare skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Medborgarskapet utgör på så sätt grunden för individens relation med makten. Ett språktest skulle därför i praktiken reducera människors inflytande och exkludera dem enbart på grund av språkkunskaper.
Språktest signalerar dessutom att medborgarskapet inte handlar om universella värden och grundläggande principer utan snarare om det svenska språket och kulturen. Kunskaper i svenska och förståelse för vårt samhälle är viktigt för integration, men bör inte i en globaliserad värld vara en förutsättning för medborgerligt inflytande.
I en värld där gränser rivs förlorar nationalstaten betydelse för varje dag som går. Det behöver pareras med en gemenskap som är lätt tillgänglig och som baseras på universella principer och grundläggande fri- och rättigheter. Krav på kunskaper om ett litet språk i Europas utkant varken kan eller borde dock räknas till det gemenskapsbygget. Språktest signalerar att kunskaper i svenska är viktigt för integration, men att koppla det till medborgarskap utmanar andra liberala principer. Och det är inget annat än olyckligt. Nästa gång Folkpartiet presenterar ett integrationspolitiskt program hoppas jag därför att kravet på språktest är struket.