Moderaternas nye partisekreterare Sofia Arkelsten presenterade nu på morgonen sin vision för moderaternas fortsatta arbete. Hennes återkommande budskap är att moderaterna måste fortsätta förnya politiken och därför ta utgångspunkt i nyfikenheten hos folk och hos unga.
Artikeln är helt rätt från två perspektiv. För det första så är det medialt och retoriskt rätt. Moderaterna, liksom miljöpartiet, fortsätter använda en retorik som bygger på framtiden och på utveckling. Hela valrörelsen för dessa två partier genomsyrades av ett framtidsinriktat, och på så sätt optimistiskt, budskap. Jag är övertygad om att det inte är en slump att det var just dessa två partier som också vann sympatisörer i valet. Eller rättare sagt – att dessa två partier var de ENDA av riksdagspartierna som vann procent.
Men det är också innehållsmässigt rätt. Tiderna förändras och utmaningarna byter skepnad och det betyder att även politiken måste ömsa skin. Detta är också vad Arkelstens budskap är. Moderaterna ska lyssna till väljarna och fundera på vad som krävs och behövs i framtiden.
Även om jag inte har fördjupat mig i någon grundligare valanalys här på bloggen så är detta den stora utmaningen för oss andra och framför allt för Folkpartiet. Precis som Norrgård beskriver på sin blogg så måste det till en djupgående analys för att förnya och förbättra.
Tittar man t.ex. på Folkpartiets resultat här i Uppsala så gjorde vi ett katastrofval. Det finns faktiskt inget annat sätt att beskriva det. Partiet tappar mer än 3% från 12.88% till 9.84%. Det kanske inte låter som så mycket, men om man begrundar att vi tappar 2 329 röster så ser saken annorlunda ut. Nästan var sjätte person som röstade på Folkpartet 2006 röstade nu på något annat parti. Och om man jämför med 2002 års val så är det ännu värre. Då hade vi över 20 000 väljare i kommunen. Av dessa har 40% gått till ett annat parti, det vill säga nästan varannan väljare.
Detta är utgångspunkten i valet här i Uppsala. Personligen tror jag att det beror på flera olika saker. Dels att vi inte har varit tillräckligt offensiva och intressanta i själva valrörelsen. Dels att vi inte har en tillräckligt intressant politik som vi framför.
Och här kommer moderaterna och miljöpartiet in i bilden igen. Jag tror inte att vi ska kopiera deras politik. Absolut inte. Moderaternas politik är alldeles för tråkigt (läs sossig) och miljöpartiets alldeles för snurrig. Men vi ska lära av deras förhållningssätt. Precis som Arkelsten skriver i DN idag så måste politiken ta hänsyn till att samhället förändras varje dag. Och därför måste även partierna utvecklas och förnyas.
Jag menar, hur attraktivt är det egentligen med ett parti som vill möta skolans utmaningar med 1900-talets skolpolitik, som vill möta energiproblemen och klimathotet med 1900-talets kärnkraft och som anser att den tredje viktigaste frågan i valet 2010 är parboendegaranti för pensionärerna?
Missförstå mig rätt. Jag är älskar Folkpartiet (nåväl) och tror på vår politik. Men vi måste formulera den och förnya den så att den möter dagens utmaningar och det som våra medmänniskor upplever som utmaningar. och inte minst, genom att vara framåtsyftande.
Det är iaf mitt bidrag till valanalysen för Uppsala, vi måste förmedla bättre genom ett framtidsinriktat budskap, och vi måste ha en framtidsinriktad politik.
Läs även Kent Perssons (moderata) inlägg om förnyelsearbete på ett lokalt plan samt Böhlmark, också han om moderat förnyelsearbete. Missa inte heller UNTs ledarsidas intressanta reflektion att det i princip enbart är valets stora vinnare som på allvar inleder ett förnyelsearbete. Det tål att tänkas på.