Följetången piratpartiet fortsätter. Jag skrev ju en artikel på Newsmill om att piratpartiet är dogmatiska och aldrig kommer vilja kompromissa med rätten att ta del av “information” på nätet. Jag menade att detta lägger hinder för en mer nyanserad debatt.
Nu har jag fått svar. I korthet skriver Anna Troberg först en massa om att piratpartiet inte alls är fundamentalistiskt och dogmatiskt. Problemet är att hon ändå inte tycker att piratpartiet ska ge upp sin inställning. Men ok, det är bara bra att piratpartiet kämpar för vad de tror på. Dock var det aldrig vad jag menade, jag menade att piratpartiet har en retorik som bygger på att man aldrig kan göra avsteg från viktiga principer för att få en effektiv politik för andra viktiga principer. Här står ju två principer mot varandra, medborgarnas rätt att ta del av information och barns rätt att inte bli utsatta för övergrepp. När dessa ibland krockar, som på nätet, då kan det vara på sin plats att rucka på sina principer.
Det som måste stå i fokus i dessa situationer är ju att nå fram till en effektiv metod. I detta fallet finns ett förslag om att göra kampen mot barnporr i samhället (dvs såväl på nätet som i verkligheten) mer effektiv. Malmström förslår gemensamma straff, samarbete mellan myndigheter, regler om vilka som får arbeta med barn samt en skyldighet för stater att komma tillrätta med porren på nätet. Detta vill EU-kommissionen att man ska göra genom att stänga ned sidor men också genom att blockera sidor som man inte lyckas stänga ned. Det är en vettig politik. Den gör ett litet insteg på rätten att ta del av information, men den absoluta majoriteten i Sverige står nog bakom den.
När jag tänker efter på hur debatten har gått med piraterna så är det tydligt att vi talar förbi varandra. Såhär skulle man kunna karaktärisera det.’
PP: Vi vill inte se blockering av barnporr på nätet!
Jag: Varför inte?
PP: Därför att det har hänt att oskyldiga sajter har blockerats, det är rättsosäkert.
Jag: Okej, men det är ju en tillämpningsfråga, alltså hur man organiserar blockeringen. Vi får kontrollera myndigheterna bättre och införa de säkerhetsåtgärder som Malmström föreslår.
PP: Men det spelar ingen roll. blockering är censur och det kan vi aldrig acceptera.
Jag: Censur? Det kan ni väl ändå inte påstå, det är ju en blockering i efterhand, och av barnporr dessutom..
PP: Ja, men staten förhindrar ju medborgarna att ta del av en publicerad hemsida.
Jag: Hm, ok, rätt bred definition. Det skulle ju innebära att ni också är för censur eftersom ni vill stänga ned sidorna. Då förhindras ju medborgarna att ta del av “informationen” också.
PP: Men blockering är ingen effektiv metod, man borde satsa på andra metoder.
Jag: men det är ju det man vill, blockeringen är ju en halv artikel bland en massa andra och fungerar endast som ett komplement.
Nu tänker jag nog inte blogga särskilt mycket mer om detta, det känns som att det mesta redan är sagt. Jag anser att man måste ha flera verktyg i verktygslådan för att komma till rätta med barnporr. Jag är övertygad om att blockering inte är det mest effektiva, men att det är ett av flera verktyg. Jag ville med mina artiklar och blogginlägg peka på att piratpartiet har svaga argument mot blockeringen, men självklart en rätt att tycka som de gör. Jag ville också förtydliga att blockering av barnporr är ett acceptabelt ingrepp i yttrandefriheten. Jag tror att de flesta håller med mig.