Folkpartiet inrättar nytt härbärge för kvinnor

Skriver i UNT idag med mina allianskollegor om våra planer på att inrätta ett särskilt härbärge för kvinnor.

Att vara utan bostad är en av de svåraste formerna av ofrihet. Inte nog med att en bostad och ett eget hem ofta är en förutsättning för att kunna få och behålla ett jobb, det är också en förutsättning för att kunna bygga ett eget liv. Utan en dörr att hålla stängd och få en fristad bakom blir allt annat mycket svårare.

I Uppsala har vi arbetat hårt för att komma till rätta med den mycket svåra bostadsproblematik som finns i staden. Folkpartiet har bland annat medverkat till att professionalisera kommunens bostadsenhet, ökat trycket på det kommunala bostadsbolaget att bygga fler hyresrätter och för de allra mest akuta fallen har vi även öppnat ett kommunalt härbärge där man snabbt och enkelt ska kunna få en säng att sova i.

Härbärget ute i Librobäck har hjälpt många, särskilt nu när det är så kallt. Men situationen på härbärget är inte alltid den bästa. Det kan ofta vara svårt för en kvinna att sova på ett natthärbärge tillsammans med manliga hemlösa. Jargongen är ofta rå och kränkande. Även om det finns enskilda rum att sova i så innebär umgänget påfrestningar. Kvinnorna riskerar att hamna i nya utsatta situationer.

Därför kommer vi inrätta ett särskilt härbärge för utsatta kvinnor där man kan få en säng att sova i utan att behöva oroa sig för att bli trakasserad eller i värsta fall utnyttjad.

Ang resurscentrumet mot våld i nära relationer

Hade idag en debattartikel i UNT tillsammans med Mohamad Hassan (FP) om miljöpartiets smått hetsiga debattartikel härom månaden. Inledningsvis vill jag säga att det är lite märkligt av UNT att publicera den här artikeln nu. Debatten om resurscentrumet är mer eller mindre förbi nu. Det var mer än en månad sedan som VFN antog planen för att utveckla resurscentrumet.

Nåväl, till Miljöpartiet. Den debattartikel de publicerade förra månaden var smått obegriplig. Malena Ranch och Maria Gardfjell pekade på en del områden som det liggande förslaget till resurscentrum borde utvecklas på. Gott så. Problemet är bara att just dessa punkter föreslås i den utredning som Alliansen, under inflytande från Folkpartiet, beställde. Och det är åtminstone Folkpartiets uppfattning att resurscentrumet ska bli så bra som möjligt.

Men det konstiga är att Miljöpartiet enligt artikeln vill göra allt på en gång. Det problem som finns med det är att man då riskerar rasera det viktiga arbete som kommunen nu har byggt upp inom bl.a. kvinnoboendet Siri och inom Famnen. Om man ska bygga upp en ny verksamhet så måste man göra det med försiktighet.

Det verkade trots allt som att även Miljöpartiet inser det. För när resurscentrumet var uppe till omröstning i VFN i februari, då hade de inget alternativt förslag att lägga fram. Men vad kan man vänta sig av ett “Skriker högst, kräver mest”-parti. Det blir ju liksom inte helt trovärdigt till slut.

Ang mansjourens insändare

En “tillträdande” ordförande för Uppsala mansjour skrev härom dagen en insändare om Uppsala kommuns arbete för att förhindra och motverka våld i nära relationer. Enligt Mats Lind satsar vi allt för mycket på kvinnor.

Det är tråkigt att Mats Lind ställer grupper och kön mot varandra på det sätt som han gör. I dagens UNT har jag och Folkpartiets kommunalråd Mohamad Hassan därför skrivit en insändare som man kan läsa här.

I grund och botten måste samhället stöd till personer som utsätts för våld i nära relationer vara öppet mot såväl män som kvinnor. Det är dock inte särskilt märkligt att en stor del av det existerande arbetet riktas mot just kvinnor.

Visserligen finns en del studier som visar på att män och kvinnor är utsatta i ungefär lika stor utsträckning. Det räcker dock med att titta på statistik. I 75% av fallen när en kvinna anmäler misshandel så är det en bekant som är gärningsmannen (jfr 33% för män). Eller som Brottsförebyggande rådet skriver på sin hemsida:

Resultaten från NTU visar att män utgör över 90 procent av de närstående som misshandlat en kvinna. Men också när män utsätts utgörs en absolut majoritet av de närstående gärningspersonerna av män (75 procent). Vad ryms då i beteckningen närstående? Hos misshandelsutsatta kvinnor utgörs kategorin närstående till övervägande del av en partner eller före detta partner. Detta är däremot det minst vanligt förekommande förhållandet för de misshandelsutsatta männen, för vilka det i stället är absolut vanligast att närstående innebär en god vän. Ungefär var tionde närstående gärningsperson tillhör familjen (förutom partner/före detta partner), vilket gäller såväl män som kvinnor som utsatts för misshandel.