Medverkar i Synfält framåt

Medverkar i senaste podden med Synfält framåt (klicka för att komma till inspelningen). Jag gillar verkligen deras grepp, inte för att de bjöd in mig, utan för att de ger en chans att utveckla tankar lite djupare på ett sätt som traditionella media sällan medger.

image

Continue reading Medverkar i Synfält framåt

Högskola för bildning och resurser för bildning

Tredje dagen i Almedalen idag. Idag har jag bl.a. deltagit i SUHFs seminarium om resursfördelning till den högre utbildningen och i en debatt om Västsahara. Det har blivit en hel del annat på denna fullspäckade dag men dessa två seminarier sticker nog ut. Högskoledebatten i morse gjorde det mycket tydligt hur pass få svar socialdemokratin har. Det vanligaste svaret från riksdagsmannen från S var att han inte hade några konkreta svar och att det var viktigt att lyssna på andra.

suhf 5

Continue reading Högskola för bildning och resurser för bildning

Smårörig men tydliggörande debatt i Uppsala

Ergo-debattDebatterade igår studentekonomi tillsammans med representanter för de andra studentförbunden. Det var en bra debatt som tydliggjorde en hel del skillnader för de som var där och lyssnade.

Oppositionen försökte påvisa att Folkpartiet och Alliansen underminerar studenternas ekonomi. Självfallet är det inte sant. Som jag har skrivit tidigare har studenternas ekonomi, realt, knappt varit så stark som nu.

Läs gärna referatet i Ergo, som dock inte ger en helt rättvisande bild av debatten i min mening

Varning för barn!

Skriver i Gaudeamus, Stockholms studentkår tidning om att socialförsäkringarna för studenter behöver reformeras:

Genom livet kan vi från och till hamna i situationer där vår inkomst drabbas hårt. Man kan exempelvis bli sjuk eller bli med barn. Fram till 1800-talet kunde detta innebära en katastrof och släkt och vänner fick komma till undsättning. Men med socialförsäkringarnas intåg fanns det ett skydd som var finansierat av frivilliga premier när ens inkomst drabbats hårt. Det är undermåligt att denna framgång ännu inte nått studentgruppen som alltjämt står inför en personlig katastrof i det fall att man blir förälder eller sjuk.
Det sociala skyddsnätet bygger på att vi ska skyddas från inkomstbortfall, och gott så, men problemen hopar sig när begreppet sjukpenninggrundande inkomst ska definieras. Studiemedlet räknas inte till denna kategori och följden blir studenter som står utanför både sjuk- och föräldraförsäkringen. Det är inte attraktivt att vara student i ett land där studenter inte är försäkrade på ett rimligt sätt. Utan studenter minskar tillgången på utbildad personal till företagen som får Sverige att gå runt.

När sjukpenninggrundande inkomst inkluderar studenter slipper studenter se sin inkomst halveras vid föräldraförsäkringen (så kallad ”nollklassad”). Studenter slipper dessutom cirkulera i ett, för studenter, mycket labilt och komplicerat sjukförsäkringssystem som riskerar att trolla bort en betydande del av inkomsten, beroende på hur man lägger upp sin egen finansiering. En förändring skulle innebära att studenter får tillgång till de sociala skyddsnäten som gäller för förvärvsarbetande. Det är investering nog att skuldsätta sig mycket hårt samt leva på begränsad ekonomi under sin studietid för att det ska vara rimligt att ta ifrån studenter det sociala skydd som gäller för många andra.

I synnerhet slår osäkerheten och otryggheten mot dem som inte har råd att gå ner till en ännu mer begränsad inkomst. Denna grupp studenter är de med föräldrar utan studiebakgrund och de studenter som saknar finansiell uppbackning hemifrån i det fall att något under studietiden skulle gå snett. I längden innebär det att alla inte har lika möjligheter att studera vid högskola eller universitet.

Det är inte acceptabelt att vi behöver varna studenter för barn eller att de som redan har barn måste vänta med studierna av just den anledningen. Än värre att studenter inte kan bli sjuka om de inte har ekonomiskt stöd från välbetalda föräldrar. Det finns inga ursäkter, socialförsäkringarna för studenter måste genast reformeras.

Se till att studenter har råd med hyran!

Svarar Mahnus Nilsson, S-studenters ordförande, i Spionen, tidningen för studenter och anställda vid Göteborgs universitet, med anledning av hans artikel om bostadsbristen för studenter:

Den 10 april skriver Magnus Nilsson (s) i Spionen och det märks att socialdemokraterna och S-studenter fortfarande kör i samma gamla hjulspår. Liberala studenter delar uppfattningen att regeringen och Stefan Attefall inte har presenterat tillräckligt ambitiösa åtgärder för att komma till rätta med bostadsbristen i Sverige. En sak är dock säker: fler subventioner är inte lösningen.

Det stora problemet på bostadsmarknaden är inte bristen på subventioner. Hyresregleringen har gjort att hyrorna generellt är lägre än vad hyres­gäster är beredda att betala. Detta gör att rörligheten på bostadsmarknaden är låg, vilket framför allt slår mot yngre och låginkomsttagare eftersom befintliga hyresgäster inte flyttar från sina billiga boenden. I de studentvänliga hyresrätterna bor idag de välbetalda och högutbildade.

Detta är inget revolutionerande budskap. Hyres­regleringen och de tidigare subventionerna har skapat en ineffektiv fastighetsmarknad som inte klarar av att försörja oss med bostäder. Den analysen drar till och med socialdemokraternas tidigare bostadssamordnare Sonny Modig, som numera är vd för det socialdemokratiskt styrda bostadsbolaget i Malmö kommun. Hyressättningen behöver förändras i grunden.

Vad regeringen borde göra är därför att fortsätta på den inslagna vägen med friare hyressättning. Vad Liberala studenter saknar i regeringens politik i dagsläget är en ordentlig analys av hur höga hyror på nybyggnationer riskerar att slå mot studenter och studentfamiljer med svag ekonomi. Vi efterfrågar inte riktade subventioner till fastighetsägarna, utan mer pengar i studenters plånböcker.En vettigare bostadspolitik genomförs i två steg:

  1. Underlätta för fastighetsmarknaden att producera bostäder utan snedvridande subventioner och
  2. se till att ekonomiskt svagare grupper såsom studenter har råd att betala hyrorna i de nya bostäderna.

Vi måste få till stånd en hyressättning som gör det möjligt för hyresgäster och byggherrar att mötas vid ett rimligt pris. Två intressanta förslag som har lyfts i debatten är förändrade momsregler för fastigheter och en slopad fastighetsskatt för hyreslägenheter. Vi tror att detta för studenters del behöver kompletteras med ett studiemedel som följer prisutvecklingen och är anpassat till verkligheten samt i vissa fall ett ökat ekonomiskt stöd för till ­exempel studerande föräldrar.

Tillgången till bostäder för såväl unga som för studenter är en allt för viktig fråga för att schabblas bort i gamla idéer om subventioner till byggherrar. Reformera bostadsmarknaden så att fastighetsägarna får råd att bygga bostäder utan subventioner, och se till att studenter får råd att betala hyrorna. Så ser en liberal lösning på bostadsbristen ut.

Frigör universiteten!

Skriver idag på UNT debatt med Ludvig Berke ordförande för Liberala studenter Uppsala och Erik Wretling om varför autonomireformen måste fortgå.

Vi menar att den statligt styrda högskolan har många kvaliteter, inte minst i termer av att en förvaltningsmyndighet ger en annan typ av rättssäkerhet för studenten än vad andra former gör. Men genom att ha ett antal stiftelseshögskolor skapas ändå en balans i det svenska utbildningsväsendet.

De statligt styrda universiteten styrs av statliga förordningar och regleringsbrev medan en stiftelsehögskola istället styrs av privaträttsliga regler, framför allt stiftelselagen och aktiebolagslagen. Relationen till staten är dessutom i de senare baserade på avtal. Det skapar en jämnare maktbalans eftersom staten då inte ensidigt kan styra över den enskilda högskolan samtidigt som det nödvändiga inflytande som staten bör ha, i form av kvalitetsgranskning, kan behållas.

Den autonomireform som regeringen presenterade förra året var visserligen en bit på vägen men samtidigt långt ifrån tillräcklig. Forskning visar nämligen på ett positivt samband mellan autonomi, effektivitet och kvalitet och behoven av en ökad frihet för universiteten är avgörande för svensk högskolas framtid. Mångfald även i institutionella former är ett starkt redskap för främjandet av den dynamik och den flexibilitet som i större utsträckning kommer att behövas i framtiden.

Det är en fråga om akademisk frihet. Och kvalitet för studenten.

Uppsalas studentsbostäder sålda

En intressant nyhet i morgonens UNT. Det är nu tydligen klart vem som ska köpa Vasakronans bostadsbestånd, i vilket det tidigare bolaget Studentstaden ingår. Kanske var det just att en eventuell köpare varit tvungen att köpa hela bostadsbeståndet, inklusive bostäder i andra städer, som varit problemet. Vem det är som köper är dock fortfarande oklart.

Vad jag förstår det som hade Uppsalahem, vårt kommunala bostadsbolag, ändå varit med i budstriden in i det sista. De påståenden som kommit tidigare om att det bara varit utländska köpare kvar har därför troligen varit felaktigt.

Jag bryr mig ärligt talat mindre om det är ett utländskt eller svenskt bolag som nu tar över ägandet. Det viktiga för Uppsala är att de lite drygt 4 000 studentbostäder som finns i Uppsala förblir just det studentbostäder. Ett rikt bestånd av hyreslägenheter tillgängliga för studenter är bland det viktigaste för ett tillgängligt universitet. De ungdomar som kommer från socialt utsatta områden behöver bostäder för att kunna flytta till en annan stad för att studera. Jag t.ex. inte kunnat plugga i Uppsala om jag inte hade fått tag på en bostad. Då hade jag fortsatt jobba istället.