Följetången om sprutbyte och missbrukspolitik fortsätter

Härom dagen skrev kristdemokraterna Anna-Karin Klomp och Martin Wisell i Upsala Nya tidning om att sprutbytesprogram för injektionsmissbrukare är dåligt. Sedvanliga dimridåer med andra ord. Om detta skriver jag och landstingsrådet Lina Nordquist ett svar på Unt.se:

“Missbruksproblemen i samhället måste tas på allvar, och det måste också den smittspridning som missbruket är förknippat med. Sverige och Uppsala behöver en bättre missbruksvård som är präglad av humanism och en hjälpande attityd. Som liberaler – som ser varje individ för hens egen skull – är det självklart att inte vända ryggen till bara för att det inte passar vår ideologi. För oss är det självklart att både stoppa smittspridning och hjälpa missbrukare.”

VFN om sprutbyten

I torsdags hade vi en rätt hetsig diskussion i nämnden för vuxna med funktionshinder (VFN) om sprutbytesprogram. Nu är det inte kommunen som beslutar om ett eventuellt sådant, det är det landstinget som gör, men med anledning av den statliga missbruksutredningens förslag om mer sprutbyten som ett verktyg att stoppa smittspridning av bland annat HIV och Hepatit C bland sprutnarkomaner kom frågan upp.

Det är intressant att se de ideologiska skiljelinjerna i den här frågan. Kristdemokraterna, med stöd av moderaterna och vänsterpartiet, föreslog med en rätt lång skrivelse att Uppsala kommun skulle uttala sig negativt om utredningens förslag. I huvudsak argumenterade denna rätt oheliga allians att sprutbyten inte hör hemma i svenska narkotikapolitik.

Jag, och Johanna Lönn som också representerar Folkpartiet i nämnden, kunde inte acceptera en sån skrivelse eftersom sprutbyten både har visat sig förhindra smittspridning och eftersom ett flertal internationella organisationer liksom flera tunga statliga myndigheter såsom Smittskyddsinstitutet föreslår fler sprutbytesprogram. Särskilt mot bakgrund av att det inte finns något stöd för att sprutbyten leder till ökat missbruk är M, KD och Vänsterns förslag obegripligt.

Jag föreslog därför att vi skulle ställa oss positiva till förslaget att slopa det kommunala vetot i den här frågan. Den ideologiska klyftan var därmed tydlig. Som folkpartist och liberal är det självklart att ställa sig på individens sida och förespråka sådana åtgärder som både gynnar individer och som har stöd i forskningen och jag är glad över att Centern, Miljöpartiet och Socialdemokraterna gick på min linje.

Givetvis hakade Unt på och skrev om sprickan i alliansen.