Värna asylrätten i EU!

Skriver idag på flyktingbloggen om EU:s planer på att totalt harmonisera flyktingpolitiken.

”Samarbete på europeisk nivå i migrationspolitiken är en nödvändighet. Den harmonisering som just nu förhandlas i Bryssel är dock inte det samarbete vi behöver. För även om det finns en poäng med att värna EU:s gemensamma yttre gränser, finns det en ännu större poäng med att i globaliseringens tidevarv inte bygga allt för höga murar mot omvärlden.”

Malmström måste imponera mera!

Cecilia Malmström, den svenske EU-kommissionären, skriver idag på DN-debatt. Under rubriken ”Vårt Europa måste vara öppet – trots alla terrorhot” skriver hon en slags programförklaring. Malmströms portfölj tillåter henne att fokusera på framför allt tre områden – asyl/migration, brottsbekämpning och säkerhet – och det är inom dessa tre som hon föreslår någon form av åtgärd nu på morgonen. Jag fokuserar här på det första av de tre.

Foto: Hans Doverholm

Inom asyl- och migrationspolitiken vill Malmström se en utveckling mot fler gemensamma regler. Idag är många av de regler som finns på området så kallade minimiregler vilket betyder att medlemsstater, som t.ex. Sverige, kan ha mer förmånliga regler än de beslutade. Rent konkret innebär det att Sverige kan ta emot fler personer än vad reglerna man kommit överens om tillåter.

Även om Malmström påpekar att den harmoniserade politiken måste bygga på en respekt för grundläggande rättigheter och att det inte ska vara förenat med livsfara att fly till Europa, så blir jag tyvärr lite skeptisk. Jag är principiellt för en harmonisering, detta skulle troligen leda till större rättssäkerhet och transparens. Däremot så är det viktigt att man bygger det gemensamma systemet med rätt utgångspunkt.

Jag har inget problem med att Malmström vill värna det skydd som ställs upp i internationella konventioner, det är självklart. Problemet är bara att Malmström troligen tänker på 1951 års Genévekonvention, och den reglerar flyktingar. De personer som får skydd i Sverige och Europa är dock sällan flyktingar, utan något som kallas altarnativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Att utgå från flyktingkonventionen kan därför leda till en dramatisk sänkning av rätten till skydd i Europa. Vi får inte låta 1951 års konventionen bli taket i flyktingmottagandet! Malmström borde verkligen förtydliga sitt liberala arv här och berätta att hon vill se en bredare grund. Detta är inte minst viktigt när det är fråga om gemensamma regler för vilka som kan få skydd i Europa.

Att ha gemensamma, harmoniserade regler för vilka som ska få skydd och kunna migrera till Europa har flera fördelar. Däremot så måste man se till att man inte använder en konvention som mycket tydligt utgör ett golv i det internationella systemet som ett tak!

Flyktingfrågor och flygblad

Har suttit hemma idag. På insidan, i solen. Detta har dock inte varit desto mindre produktivt. Jag har fortsatt att skriva på mitt examensarbete om skyddsgrundsdirektivet. För er som inte vet om det skriver jag om ett av EU:s direktiv som syftar till att fastställa en grund för när fördrivna och skyddssökande personer ska anses vara flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt.

Direktivet påverkar självklart Sveriges asylrätt, men eftersom det bygger på flyktingkonventionen från 1951 så är det ingen större risk för att vår humana asylpolitik rubbas. Särskilt inte eftersom det är ett minimidirektiv.

Nåväl. Förutom exjobbet har jag förberett lite inför imorgon. Samtidigt som högskoleministern presenterar vårbudgeten på Ångstömlaboratoriet, så kommer Liberala studenter köra en blixtkampanj på Ekonomikum. Jag har pillat lite med flygblad tills dess.