Boverket i otakt med studenterna

Skriver i Corren om Boverkets förslag om att underlätta för korridorsboenden. Förslaget är bra, men inte i takt med vad studenterna efterfrågar. Vad som behövs är en kombination mellan funktionshindersanpassade bostäder och lättnader i kraven på studentbostäder:

Dagens bostadsmarknad stänger dörren för unga och studenter. Bristen på student- och ungdomsbostäder gör att unga tvingas tacka nej till utbildningsplatser, bosätta sig hemma hos sina kompisar eller ge sig in i bostadsmarknadens andrahandskarusell.

Continue reading Boverket i otakt med studenterna

Bevara Genetiska trädgården genom att bygga stad

Idag på UNT Debatt tillsammans med Henrik Ottosson och Mats Johnsson:

Om Uppsala ska få en sammanhängande och fungerande stadsbild krävs att staden växer inifrån och ut. Dagens planer på att bygga nytt i den sydligaste delen av vad vi tidigare har kallat för Dag Hammarskjöldstaden (UNT 5/2) är därför olyckliga. Dessutom innebär planen att betydande delar av Genetiska trädgården förstörs. Vi anser att det nuvarande planförslaget borde ritas om för att främja såväl miljöhänsyn och Uppsalas vetenskapshistoria som behovet av fler bostäder.

I de sydvästra delarna av Uppsala finns mycket mark som är lämplig för stadsexpansion. Nyligen föreslog vi inom Folkpartiet Uppsala Västra tillsammans med arkitekten Jerker Söderlind och arkitektstuderande Alexander Åkerman att den framtida ”Dag Hammarskjöldstaden”, det övergripande namn vi skulle vilja ge stadsexpansionsområdet mellan Kåbo och Sunnersta, på sikt skulle kunna bli hem för uppemot 80 000 nya Uppsalabor.

För att främja en sammanhållen och befolkningstät stadsexpansion borde man bygga Uppsala inifrån och ut. Utbyggnaden borde börja med att bebygga gärdet mellan Kåbo och BMC (Artilleriparken) samt att omvandla Uppsala Science Park till en livfull och funktionsblandad stadsdel. Genom att foga in hus med bostäder, restauranger och affärer på de stora parkeringsplatserna skulle det idag folktomma området utvecklas till en livlig och spännande stadsdel.

Fullt så genomtänkta är dock inte nuvarande planer. På planeringsstadiet ligger istället en byggnation i den sydligaste delen av området på ytorna mellan Dag Hammarskjölds väg och Bäcklösa Natura 2000 område. Marken, som till stor del är mycket god åkerjord, tillhörde tidigare SLU och omfattar bland annat Genetiska trädgården – en parkliknande miljö med mycket stort vetenskapshistoriskt värde.

Inte nog med att man väljer att börja i fel ända, man vill dessutom förstöra marken genom att bygga ändlösa längor med villor och radhus. Planen är att det 26 hektar stora området skall bebyggas med endast 600 bostäder, där radhus, parhus och villor planeras på den största delen av ytan. Flerbostadshusen får alltså trängas med stora villamattor som läggs ut över det känsliga området.

Inom Folkpartiet Västra Uppsala är vi positiva till byggnation inom området. Trots att den sker i ”fel” ände av området för den framtida Dag Hammarskjöldstaden bidrar den med välbehövliga bostäder till Uppsala. Dock är vi starkt kritiska till liggande detaljplaneförslag och skälen är flera.

För det första borde antalet villor, radhus och parhus minskas. Istället borde antalet bostäder i flerbostadshus öka. Detta skulle öka befolkningstätheten och därmed gynna en turtät kollektivtrafik samt ge bättre underlag för olika affärsverksamheter. Helt enkelt sådant som bidrar till ett vitalt, hållbart stadsliv.

För det andra borde det vara möjligt att i sin absoluta helhet bevara den vetenskapshistoriska marken i Genetiska trädgården. Denna skulle kunna omvandlas till en ordentlig allmän park i motsats till nuvarande detaljplaneförslag där Genetiska trädgården riskerar att omvandlas till en ”park” som upplevs som en halvprivat tomtmark placerad mellan tillkommande villabebyggelse och en parkeringsplats.

För det tredje brister förslaget ur miljöhänsyn. En ökad villabebyggelse med tillhörande biltrafik rimmar illa med Uppsala kommuns målsättning att minska klimatpåverkan genom ett ökat kollektivtrafikresande. Värdefull åkermark borde inte utnyttjas för gles villa- och radhusbebyggelse. Med högre, tätare bebyggelse kan mer mark bevaras.

Det nuvarande förslaget planeras dessutom, i likhet med många trista förorter från 1970-talet, som en relativt sluten stadsdel med endast ett fåtal infarter. Med fler infarter skulle Dag Hammarskjölds väg kunna omvandlas från en trafikled till en central stadsgata; till Dag Hammarskjölds Esplanad.

Uppsala saknar fortfarande en genomtänkt och framsynt stadsbyggnadspolitik. Som vanligt ställs betongkramare mot trädkramare. Inom Folkpartiet Uppsala Västra vill vi se både bostäder och bevarade grönytor. Istället för en 26 hektar stor matta av radhus och villor stöpta i samma form borde man runt Dag Hammarskjölds väg bygga en riktig stad, och inte en förort. Det skulle både bekämpa bostadsbristen och bevara värdefulla grönytor som Genetiska trädgården.

Bygg ny stad i staden med bättre arkitektur!

Skriver idag i Upsala Nya Tidning tillsammans med min partikollega Henrik Ottosson, arkitekten Jerker Söderlind samt arkitektstuderanden Alexander Åkerman om en ny stadsbyggnadspolitik för Uppsala:

För att sätta fart på Uppsala stadsutveckling och för att bygga bort den bostadsbrist som finns föreslår vi en ny stadsdel, Dag Hammarskjöld-staden – en andra innerstad intill city som blir hem för upp emot 80 000 nya Uppsalabor. Det skriver Henrik Ottosson, Jerker Söderlind, Benny Lindholm och Alexander Åkerman.

Uppsala är en av Sveriges snabbast växande städer. Det ställer höga krav på Uppsalas beslutsfattare att fatta framsynta beslut.

För att radikalt sätta fart på Uppsala stadsutveckling och för att bygga bort den bostadsbrist som finns i Uppsala föreslår vi en ny stadsdel – Dag Hammarskjöld-staden – en andra innerstad intill city som på sikt skulle kunna bli ett hem för upp emot 80 000 nya Uppsalabor.

En av Europas kulturellt mest spännande stadsdelar är Eixample i Barcelona. På 7,5 kvadratkilometer samsas 269 000 invånare med en mängd kaféer, restauranger, affärer och andra verksamheter i varje kvarter, som går runt ekonomiskt tack vare den höga befolkningstätheten. I ett gigantiskt rutnät av hundratals små kvadratiska kvarter där hushöjden sällan understiger sex våningar, men heller sällan överstiger tio, har man skapat en stadsdel med enorm arkitektonisk fantasirikedom och variation. Bland annat finns cirka 150 av världens alla art nouveau-byggnader i stadsdelen, däribland Antoni Gaudís La Sagrada Familia och Casa Milà, och så gott som varje gata kantas av hundratals träd. Det är alltså både tätt och grönt!

Det är ett besvärande faktum att de flesta nya stadsdelar i Sverige är sämre, tråkigare och fulare än de gamla stadskärnorna. Det gäller även Uppsala med expanderande själlösa handelsområden och bostadsområden utslängda i skogen.

Men det tar lång tid att anpassa regler och villkor så att det är möjligt att bygga det de flesta verkar vilja ha. Normer och statliga regler för trafik, buller, tillgänglighet, skyddsavstånd, investeringar, uthyrning, prissättning, utrustningskrav och byggande tar lång tid att ändra på. Därför har vi ett förslag:

Inrätta en sorts ”fristad” i sydvästra Uppsala. Dra en linje på kartan och förklara att inom detta område tillåts undantag till alla de sorters regler som hindrar byggandet av en levande stad. Det ska finnas regler, men bara av den sort som skapar ”mer Uppsala i Uppsala”.

Det behöver inte bli lika tätt som Eixample, men gärna lika myllrade som längs Fyrisån i centrum. Helst med varierad arkitektur med allt från medeltida gränder till storslagna boulevarder, klassiska torg och vackra parker. Om det mesta nya byggandet koncentreras till en stor riktig stadsdel blir det också billigare att dra gator, ledningar och bussar. Handeln kan placeras mitt i staden i stället för utspritt.

Söder om centrum finns ett fem kvadratkilometer stort område som är glest befolkat trots universitets och landstingets verksamhet. Här kan vi bygga ”Dag Hammarskjöld-staden”, en dynamisk och växande del av Uppsala.

Byggandet kan börja på gärdet mellan Kåbo och BMC (Artilleriparken) samt inne i Uppsala Science Park, eller snarare ”Uppsala Science Parkering” på grund av de stora parkeringsplatserna. Genom att foga in bostadshus med lokaler för restauranger, affärer och annan verksamhet i bottenvåningarna kan vi skapa mötesplatser för forskare, företagare, studenter och allmänhet. Med BMC, Akademiska sjukhuset och Ångströmlaboratoriet som grannar skulle det bli en stadsdel med möten som skulle sporra till nytänkande inom allt från spinntronik till matkultur.

Dag Hammarskjölds Esplanad blir det absoluta navet där en mängd olika kulturer möts och nytt skapas. Den nya staden kan bli en global förebild för hur stadsbyggnation kan användas för att kanalisera ny kunskap och forskningsresultat till det omgivande samhället; en gigantisk ”Forskarfredag på Stora Torget” varje dag. Målet borde vara: bygg mer levande och vackert än gamla Uppsala.

Det behövs massvis av fritt experimenterande, där arkitekturen med fördel bryter mot den rådande ”Me too”-trenden! Tillåt en ny spännande och omtyckt arkitektur att utvecklas genom att låta Dag Hammarskjöld-staden bli en lekplats på samma sätt som Eixample i Barcelona blev en lekplats för Modernista-arkitekterna under 1800-talets slut och 1900-talets början.

Framförallt, låt Uppsalaborna få vara med och tycka till i denna utveckling! Vår övertygelse är att detta skulle hjälpa till att såga itu den långbänk av protester som ofta kommer fram vid nybyggnationer, och som tillsammans med segdragna översiktsplaner och detaljstyrning av byggenskap är hinder för Uppsalas expansion.

Om Uppsala ska bli en av Sveriges mest dynamiska städer och en nod för utveckling av Europas mest spännande forskning och företagande krävs att man vågar tänka utanför boxen. Gör något annorlunda! Ett experimentområde för stadsbyggande vore ett bra sätt att ära en av Uppsalas söner och Sveriges mest kända människor. En stadsdel i Dag Hammarskjölds namn!

Kan Barcelona, kan Uppsala!

Skriver idag i Upsala Nya Tidning tillsammans med Henrik Ottosson och Camilla Amft om behovet av en mer framsynt stadsbyggnadspolitik i Uppsala för fler bostäder:

Förtätning av staden är inget hot. Bara en tätare bebyggelse kan garantera miljön, kulturen och integrationen när Uppsala växer, skriver Benny Lindholm med flera.

Uppsala växer så det knakar.Flyttningsöverskottet förra året var 989 personer och det samlade flyttningsöverskottet de senaste fem åren motsvarar nästan två Gnosjö. Uppsala saknar dock en genomtänkt och modern strategi för den växande staden. Vad staden behöver är en politik som ser bortom betongkramare och utvecklingspessimister. Uppsala måste förtätas, men förtätningen måste kompletteras med parkområden och attraktiva mötesplatser.

Ett tätare bebyggt Uppsala erbjuder bland annat bättre underlag för miljövänliga persontransporter med kollektivtrafik, gång och cykel. Rätt utformad kan den förtätade staden dessutom leda till ett mer vitalt stadsliv med positiva sociala följdeffekter. Ett tätt bebyggt Uppsala borgar också för ett rikare kulturliv och en förbättrad integration av nyinflyttade.

Ett vanligt argument mot förtätning är att det förfular staden och gör den mindre gästvänlig att bo i.

I Uppsala bor dock inte mer än i genomsnitt cirka 3 000 invånare per kvadratkilometer. Jämfört med miljonstaden Barcelona, med nästan 16 000 invånare på samma yta, är detta tämligen blygsamt. Samtidigt är Barcelona en kulturell magnet av dignitet och upplevs som mycket trivsam. Att förtäta Uppsala är således inte en omöjlighet.

Förtätningen kräver dock en genomtänkt strategi där ett flertal faktorer beaktas så att Uppsalas nuvarande karaktär behålls och till och med förstärks.

För det första måste de nya förtätade stadsdelarna vara varierade. De måste innehålla både bostäder, olika affärsverksamheter och arbetsplatser. Stadsdelarna måste även innehålla attraktiva och brett lockande mötesplatser – platser och attraktionspunkter som av ett eller annat skäl lockar folk från andra stadsdelar såväl som utifrån.

Risken med den nuvarande förtätningen i Industristaden och på Kvarngärdet är att dessa mötesplatser saknas. Resultatet blir en stad bestående av ett antal slutna stadsdelar. Varje stadsdel är en egen solitär som motverkar integration och som inte bidrar till det ”lagsamarbete” Uppsala stad som helhet måste ha.

För det andra måste Uppsalas gröna ytor bevaras. Synlig grönska i form av gator kantade av stora träd är viktigt i en förtätad stad. Det finns till exempel ett flertal medicinska studier som bekräftar den avstressande effekten av grönska, till och med att lövträd har större effekt än barrträd. Uppsala behöver därför satsa mer på de gröna ytorna och parkerna. I dag satsar vi inte mer än ett par hundra kronor per år och invånare.

Vid prioriteringen av vilken mark som ska bebyggas bör redan exploaterad mark bebyggas före icke-exploaterad. På samma sätt måste de outnyttjade gröna ytorna utan utvecklingspotential bebyggas före dem potential som parkmark.

Detta måste bli en lärdom från striden om Seminarieträdgården, en mark som vore ett utomordentligt råvirke för en ny och brett lockande stadspark.

För det tredje måste debatten om hur Uppsala ska utvecklas lyftas från den låga ”nimby kontra yimby”-nivån (not in my backyard kontra yes in my backyard). Om Uppsala ska utvecklas till en unik liten kosmopolitisk ”storstad” krävs en ordentlig stadsbyggnadsdebatt av det slag som nyligen efterlystes av Alexander Åkerman (UNT 24/7).

Folkpartiet kommer under hösten att anordna en öppen seminarieserie på temat ”Framtidens Uppsala”, som vi hoppas lockar så väl många Uppsalabor som aktörer inom byggbranschen. Det behövs många perspektiv för att vi i förtätningsarbetet inte ska begå lika grova misstag som vid 60- och 70-talens centrumrivningar.

Om 40 år har Uppsala växt med nästan ett helt Norrköping. För att ta fram de bästa stadsutvecklingsvisionerna och säkerställa ett än trivsammare Uppsala anser vi i Folkpartiet att det behövs en fördjupad och mer kontinuerlig dialog med Uppsalaborna.

Förtätningen av Uppsala är ett måste, det är endast så vi kan främja integration, hållbar utveckling och bättre hälsa. Uppsala växer så det knakar, men betongen måste kompletteras med parker och mötesplatser.