Universiteten är inte primärt kuggar i ett arbetsmarknadsmaskineri

Synen på högskolan som ett löpande band i en arbetsmarknadsfabrik och studenterna som kuggar i detta maskineri blir allt mer vanligt. Nu senast skrev Socialdemokraterna, i armkrok med Saco studentråd, på DN debatt att man borde utöka antalet sommarkurser på universiteten.

Det är bra med fler sommarkurser, inte minst eftersom det tryggar situationen för de studenter som inte har annan sysselsättning på sommaren och eftersom det ger fler valmöjligheter för studenterna. Socialdemokraternas sätt att argumentera för sommarkurserna ur ett strikt arbetsmarknadsperspektiv är dock oroande. Tillsammans med Sabine Pettersson och Christer Nylander skriver jag därför på DN debatt om att låta individens viljor och behov stå i centrum även i högskoledebatten:

“Högskolan är den i samhället bildande kraften och måste så förbli. På DN debatt den 9 juni skriver Magdalena Andersson (S) och Johannes Danielsson, Saco studentråd, om det minskade utbudet av sommarkurser på Sveriges universitet och högskolor. Andersson och Danielsson bidrar i sin artikel till ett förminskande av studenter till kugghjul i ett samhällsmaskineri och högskolan till en arbetsmarknadsåtgärd som ska råda bot på samhällets alla problem.

Högskolans uppdrag är större och betydligt viktigare än att vara en regulator. Det är olyckligt att Andersson och Danielsson ser på högskolan som en plats dit arbetslösa 19-åringar som inte har någon annanstans att ta vägen skickas för att tas om hand i några år med förhoppningen att allt ska ha löst sig när de kommer ut. Denna syn på högskolan rimmar illa med det uppdrag som högskolan har och den verksamhet som bedrivs inom akademin. Effekterna av denna syn är att studenter sopas under mattan under studietiden och blir något för samhället och politiken att intressera sig för först efter examen.

Uppropet för fler sommarkurser och argumentet om att det leder till att studenterna kommer ut på arbetsmarknaden snabbare är ett typexempel på hur högskolan och studenter förminskas. Sommarkurser är ett bra komplement för studenter som vill förkovra sig under sommaren eller utveckla sina kunskaper på områden som inte nödvändigtvis ingår i den ordinarie utbildningen. Det kan ibland också vara ett sätt att korta ner utbildningstiden, men bara så länge kvaliteten säkerställs.

Sommarkurser är däremot inte en åtgärd som ska användas för att putsa arbetslöshetssiffror och försköna verkligheten, i längden är det att göra studenter såväl som samhället en björntjänst. Vägen framåt och där pengar ska satsas för att få fler i arbete är i stället att erbjuda högskoleutbildningar med hög kvalitet. Lösningen på studenternas sommarförsörjning är således inte fler kurser, utan de enskilda studenterna behöver ett försäkringssystem som fungerar och är utformat efter individen, inte för att systemet ska gå ihop.

Det är sorgligt att se vilken samhällssyn som socialdemokratin tagit fasta på. Liberalers syn på högskolan är en annan, där individen står i centrum och där ingen individs utbildning får tillåtas vara så dålig att den varken är utvecklande för personen eller ger sysselsättning efter examen. Socialdemokratins förmåga att blankt räkna på antalet kurser och studenter som passerar igenom dessa är ett typexempel på att socialdemokratin värnar principen om att individer ska passa in ett snävt politiskt system snarare än att de får vara de självständiga individer som de är. Detta är en princip som vi som liberaler inte kan dela och som vi aldrig kommer att acceptera.

Benny Lindholm, ordförande Liberala studenter
Sabine Pettersson, presidieledamot Liberala studenter
Christer Nylander, riksdagsledamot (FP)”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *