Folkpartiets politik måste vara att premiera studenternas utbildningspremie

Igår presenterade finansminister Anders Borg flera förslag för att stärka statens finanser så att satsningar på bl.a. utbildning ska kunna göras. Skattehöjningarna och besparingarna motiveras med att utgiftsökningar på andra områden måste finansieras “krona för krona”. Det är bra. Ansvarsfull ekonomisk politik är nödvändigt för att åstadkomma en stabil arbetsmarknad och välfärd för Sveriges invånare.

Ett av regeringens förslag är att höja studiemedlet med 1 000 kronor/månad genom att sänka studiebidraget med 300 kronor och höja låneandelen med 1 300 kronor. Förslaget är inte helt oproblematiskt. Det är positivt att studiemedlet höjs med en tusenlapp varje månad, men eftersom studenternas skuldbörda ökar krävs också andra åtgärder. Om detta skrev jag idag i Lundagård, som är studenttidningen vid Lunds universitet.

Studenternas utbildningspremier måste premieras

Folkpartiets och regeringens höjning av studiemedlet med 1 000 kronor är bra för studenter. Det blir lättare att få råd med kurslitteraturen och gör studierna till ett ekonomiskt sett enklare val. Den ökade skuldkvoten gör det dock än mer angeläget att fortsätta arbeta för att utbildning ska löna sig. Utbildning är för allt för många en förlustaffär. Högre kvalitet i högskolan och sänkta marginalskatter är de avgörande reformerna för att återupprätta den högre utbildningens värde.

Det är ett problem för framtida kompetensförsörjning att det för vissa studentkategorier saknas personlig lönsamhet att utbilda sig, i synnerhet bland lärare. Svenska studenter spelar en avgörande roll för hur Sverige ska tackla både en globaliserad värld och en lång lågkonjunktur.

Studiemedelshöjningen är välkommen. Visserligen innebär den att fördelningen mellan lån och bidrag förändras så att skulderna för den enskilde ökar. Det kan innebära att studierna blir mindre lönsamma på sikt. I valet mellan högre studiemedel under studieåren och lägre skuldsättning efter studierna, är dock valet enkelt.

Kritiken mot det höjda studiemedlet är felriktat. Det är inte mer pengar i plånboken som är problemet i svensk högre utbildning. Problemet är att högre utbildning lönar sig för lite på lång sikt.

Om Sverige långsiktigt ska stå ekonomiskt starkt måste andelen med högkvalificerade yrken öka. Studenter som idag tar examen måste möta en arbetsmarknad där deras jobb och lön motsvarar deras utbildningsnivå. Att mer pengar måste återbetalas är därför acceptabelt om det samtidigt motsvaras av förbättrade möjligheter att med marginal betala tillbaka lånen.

Folkpartiet och regeringen måste därför kombinera gårdagens beslut om högre studiemedel med fortsatta satsningar på högre kvalitet i högskolan. En högskoleutbildning från ett lärosäte måste i högre utsträckning hålla tillräckligt hög kvalitet för att fungera som en försäkring för att lönen efter studierna ska räcka till både god livskvalitet och återbetalning av lån.

Vid sidan om satsningar på högre utbildning måste den högsta marginalskatten, värnskatten, måste avskaffas för att göra det mer lönsamt att göra karriär inom kunskapsintensiva branscher. Om Sverige ska behålla talanger som bidrar till vårt välstånd måste skattesystemet göra det lönsamt att stanna i Sverige, arbeta och betala skatt.

Gårdagens besked om högre studiemedel är en förutsättning för att göra steget in i högre utbildning lättare och göra livet för många studenter bättre. Den verkliga utmaningen för högre utbildning är dock inte mer pengar i plånboken under studietiden. Högre utbildningskvalitet och sänkta marginalskatter måste vara nästa besked till Sveriges studenter. För endast så ökar värdet av högre utbildning, något som ligger i både den enskilda studentens och samhällets intresse.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *