Det tar ändå stopp i Upplands Väsby

Debatten om fyrspår mellan Arlanda och Uppsala fortsätter. Svarar idag Miljöpartiet och deras förslag:

Det är positivt att Maria Gardfjell (UNT 18/1) inte längre hävdar att fyra spår mellan Uppsala och Arlanda kommer att leda till färre störningar och förseningar för oss som pendlar till Stockholm. Förslag som löser trängseln för oss pendlare lyser dock med sin frånvaro, skriver Benny Lindholm.

Sverige behöver mer järnväg än idag, det råder det inget tvivel om. Ny järnväg kostar dock mellan 40-80 miljoner kronor per kilometer. Fyra spår mellan Uppsala och Arlanda skulle därmed kosta runt 2 miljarder kronor. Den enda rimliga politiska slutsatsen av detta, och som jag uppmanar till, är att nyinvesteringar måste planeras noga och byggas i rätt ordning för att samhällsekonomiska vinster ska kunna maximeras.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har redan visat vad som händer om man inte planerar ordentligt. När Riksrevisionen granskade deras satsning på Botniabanan (RiR 2011:22) var slutsatserna tydliga: banan var för dyr, felplanerad och infriade inte förväntningarna. Den tyngsta kritiken handlade om att den dåvarande regeringen inte tillräckligt hade analyserat behoven av investeringar i anslutande järnvägar. Trängseln på exempelvis Ostkustbanan söder om Botniabanan har gjort att den nya järnvägen inte kunnat användas fullt ut. Godstrafiken har därmed inte kunnat få den goda transportekonomi som utlovades.

Liknelserna med förslaget om fyrspår mellan Arlanda och Uppsala är uppenbar. Skulle man bygga dessa spår utan att först åtgärda den existerande trängseln söder om Arlanda skulle misstaget med Botniabanan upprepas. De nya spåren skulle möjliggöra en tågstation i Bergsbrunna, men vad hjälper det om tågen sedan ändå står still i Upplands Väsby?

Utbyggnad och underhåll av svensk järnväg har under decennier fått stå tillbaka. Lösningen på detta är dock inte att kasta pengar efter första bästa projekt. Det är positivt att S och MP delar min uppfattning att Sverige behöver en väl fungerande och utbyggd järnväg. Bekymret med många politiker som i dag uttalar sig i järnvägsdebatten är dock att de inte beaktar att järnvägen inte är vilket trafikslag som helst. Man kan inte, likt med leksakståg, lägga ut några rälsbitar till och förvänta sig kapacitetsökningar. Nya spår är inte samma sak som efterfrågade spår.

Det är dags att svensk järnväg behandlas med den seriositet som järnvägen förtjänar. Och vad vi som pendlar mellan Uppsala och Stockholm förtjänar är en infrastruktur som fungerar. För det krävs det sex spår mellan Stockholm och Arlanda, inte fyra spår i skogen mellan Arlanda och Uppsala. För Uppsalas skull måste de politiska förslagen sluta tuffa på i fel riktning.”

Benny Lindholm (FP)

inbiten pendlare

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *