Sökes: en svagare regering och en författningsdomstol

Bland andra Carl Fredrik Bergstöm, den nytillträdde professorn i Europarätt här i Uppsala, som deltagit i SNS:s demokratiråd, skriver på DN Debatt om en rapport de har släppt: Europeiseringen av svensk politik. I korthet skriver de att medlemskapet i EU har påverkat svensk politik men att vi måste ändra grundlagen på några områden och förändra vissa attityder i den svenska förvaltningen. Bland annat vill man ändra regeringsformen så att den bättre speglar relationen till EU och att de svenska domstolarna ska vara mer aktiva i unionen.

Artikeln är välskriven, däremot är författarna inte helt tydliga med sin kritik. Sverige har en mycket stark centralmakt. Den är olik den franska på det sättet att makten inte direkt sipprar ner i myndigheterna tack vare förbudet mot ministerstyre, men regeringens ställning i Sverige är nästan exceptionell. Här har vi stora likheter med systemet i Storbritannien eftersom vi har en nästan total avsaknad av maktdelning i svensk konstitution. Skillnaden mot Storbritannien är dock att domstolarna där har en starkare ställning tack vare kombinationen svag grundlag och Common law (d.v.s att domstolarna utvecklar stora delar av rätten samtidigt som man har principen Rule of Law som delvis balanserar principen om parlamentets suveränitet). I Sverige har vi tvärtom svaga domstolar på grund av kombinationen svag grundlag och en stark folksuveränitetsprincip.

Men likheterna till Storbritannien är dock stora. När jag studerade på andra sidan Nordsjön brukade min lärare i konstitutionell rätt på universitetet i Leeds ofta säga att Storbritannien är en ”elected dictatorship”. Vad han menade då var att premiärministern har en stor makt över regeringen som i sin tur har en mycket stor makt över parlamentet. Hur detta kommer utveckla sig i Storbritannien är dock nu oklart: gårdagens val lämnade efter sig ett s.k. ”hängt parlament” och ett liberalt parti som förlorat mandat trots att fler människor röstar på dem. Det är ohållbart (och här ett sidospår).

foto: Gunnar Seijbold

Nåväl, till europeiserigen av Sverige. Tallberg och Bergström och de andra har många bra poänger i debattartikeln, men de kunde gott säga lite tydligare vad som karaktäriserar svensk konstitutionell tradition och hur denna både hjälper Sveriges ställning i EU men försvagar folket ställning i Sverige. Poängen här är inte att det är det är EU det är fel på. Man kan ha synpunkter på hur unionen är organiserad, och det ska man ha. EU har ett demokratiskt underskott. Poängen är dock att så som det svenska systemet är organiserat så förstärks det redan existerande demokratiska underskottet i både EU och Sverige.

I Sverige har vi som sagt svaga domstolar. Det grundar sig i ett ställningstagande från lagstiftaren att det är folket som bestämmer. Detta är också en bärande tanke i demokratin, inte så mycket för folkvilja alltid är demokratisk och bra, utan för att folket ska få bestämma över sig själv. Denna tanke har starkt genomsyrat svensk konstitutionell tradition och lett till att även om svenska lagar strider mot grundlagen eller internationella MR-konventioner, så står sig dessa. Domstolarna är helt enkelt fega. Det är för övrigt denna aspekt som gör att de svenska domstolarna är obenägna att vända sig till EU-domstolen och be om förhandsavgörande.

Problemet med folksuveräniteten är inte att folket bestämmer, utan att majoriteten ibland kan förtrycka minoriteten. Nu är detta inget gigantiskt problem i Sverige, men vi bör fundera på hur man kan utveckla minoriteters skydd genom en starkare grundlag och en konstitutionell domstol som skyddar våra fri- och rättigheter. Detta skulle troligen också åtgärda några av de problem som SNS:s demokratiråd konkretiserar: en författningsdomstol skulle sända signalen till de allmänna domstolarna att människors rättigheter kan stå över riksdagens lagar. Det skulle troligen göra oss mer benägna att rådfråga EU-domstolen.

Dessutom, en författningsdomstol skulle utveckla det svenska systemet genom att beskära regeringens makt. Hittills har jag beskrivit det som att det är folket som genom riksdagen styr mycket av svensk politik och utveckling. Så ser det dock inte ut. Det starka systemet med partipiska och en beredningsrätt i regeringen gör att statsministerns vilja ofta alltid får genomslag. Det är också denna starka ställning som har blivit ännu starkare med EU-inträdet. Mycket av den politik som förs och utvecklas nere i Bryssel för och utvecklas av just regeringarnas representanter. Säga vad man vill om EU-nämnden, men den fungerar inte riktigt.

Artikeln på DN Debatt lär delvis följas av en debatt av de som tycker att vi ska gå ur EU. EU har ju uppenbarligen påverkat svensk politik, och nu måste man ju till och med ändra i grundlagen. Men om man drar den slutsatsen så har man missat poängen. Sverige har påverkats av EU, men EU har också påverkats av Sverige. Som man skriver i debattartikeln har den svenska arbetsmarknadspolitiken haft ett positivt inflytande och de sociala frågorna tagit större plats i unionen. Sveriges arbete med jämställdhet och miljö har också troligtvis påverkat den gemensamma politiken i EU.

Vad det kokar ner till är att man måste fråga sig om man är positiv till europeisk integration. Jag är det, men många delar tyvärr inte min uppfattning. Jag stöter ofta på åsikten att europeisk integration leder till en europeisk federation. Men då har man missförstått utvecklingen: den europeiska integrationen leder till vad vi vill att den ska leda till. Det finns starka krafter för att harmonisera allt fler lagar i EU, men det är en följd av att de europeiska regeringarna vill lösa gemensamma problem. Med en svagare regering och ett starkare svensk parlament och svensk grundlag visar vi att Sverige tar demokratifrågorna på allvar utan att stoppa den positiva integrationen i Europa.

För att leka lite DN-debatt skulle jag därför vilja komplettera och förtydliga SNS:s nio önskvärda reformer och handlingstrategier:

– Skriv om grundlagen så att skyddet för medborgerliga rättigheter blir starkare.

– Upprätta en författningsdomstol som kan kontrollera att regering och riksdag inte fattar beslut som strider mot våra grundläggande rättigheter

– Stärk riksdagen genom att avskaffa EU-nämnden och inkorporera EU-frågorna i det ordinarie utskottsarbetet

– Skicka den tyska författningsdomstolens dom till alla riksdagsledamöter så att de tar intryck av denna domstols syn på parlamentarisk maktdelning

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *