Nej, vi har gått från högskola till trotsålder

Det här kan bli intressant. Kanske kommer vi äntligen få en debatt om genusperspektivet här på juristprogrammet.

Jag hade genusseminarium igår och precis som vanligt var nivån under all kritik. När vi skulle diskutera öppnade mina kurskamrater munnen ytterst motvilligt och läraren, även om hon plikttroget ledde diskussionen, var märkbart oengagerad. Det är just detta som är problemet. Problemet är inte att vi inte har tillgång till material, för det har vi. Problemet är inte heller att genusfrågor inte ryms i utbildningen, för det gör det definitivt. Problemet är att lärarna skiter blanka fan i genusfrågorna och problemet är att studenterna skiter i det ännu mer.

Vår kursföreståndare Daniel Stattin verkar dock ha fattat en del om genusfrågor. Han skriver i ett svar:

I skatterätt finns omfattande svensk och internationell forskning om hur uppbyggnaden av ett skattesystem påverkar män och kvinnor. Förgrundsgestalten framför andra i Sverige torde vara professor Åsa Gunnarsson i Umeå. Hennes skrifter förekommer på juristprogrammet. I bolagsstyrning finns det numera flera oberoende studier som visar korrelans, kanske inte kausalitet, mellan bolagsstyrelser och företagsledningar med både män och kvinnor och finansiella resultat. Sådana undersökningar ingår i kursmaterialet.

När vi på juristprogrammet reflekterar över skatterätt och associationsrätt utifrån ett genusperspektiv är det därför inte ett utslag för politiskt korrekthet. Att påstå det är oförskämt och okunnigt. I stället är det just ett försök att vidga perspektivet.

Och han har helt rätt. Att påstå att regler om hur vårt samhälle styrs inte påverkar bristen på jämställdhet är både oförskämt och okunnigt. Det tråkiga är bara att Stattin har ett gäng lärare som tänker ungefär som Neuding. Han har också ett par hundra studenter som tänker så. Hur man ska tackla det vet jag inte.

Att sitta på ett seminarium och höra studenter säga att ojämlikhet mellan könen inte är ett problem för juridiken och att jämlikheten kommer så smånigom gör att i alla fall jag förlorar allt hopp. Det är dessa människor som kommer styra Sverige en vacker dag och jag hoppas att de tar till sig av genusfrågorna innan det.

Min poäng är inte att alla studenter ska bli renodlade feminister med radikala idéer, men med insikten om att det råder ojämlikhet i samhället kanske man lättare kan förstå kvinnors utsatthet och framför allt reflektera över hur man kan rätta till problemen.

Tyvärr är det nog lika långt dit som det är till månen.

2 thoughts on “Nej, vi har gått från högskola till trotsålder”

  1. Stattin är bra. En av de bästa jag haft hittills. Fann det synnerligen amuserande och samtidigt en smula överraskande att han med sin något stela och korrekta framtoning faktiskt hade argument för ett genusperspektiv på associations- och beskattningsrätten vilket var tämligen väl underbyggt.

    Ok förlåt, kunde inte hålla mig från att skriva en monstermening. 😛

    Känns som det väger tyngre när det kommer från oväntat håll. Faktiskt. Go Stattin!

    Umeå universitet har mycket genus på sin juristutbildning. Mycket genus men lite verkstad. Blev besviken över att de inte valt att använda sig av en juridisk metod med t.ex. rättsfallsanalyser för att belysa skillnader.

    Problembaserad utbildning hela vägen fram till genus.

  2. Jag går på Umeå juristprogram och blev imponerad av Stattin som vikarierade hos oss en vecka under ht 2007. Hans seminarium med genusinslag var vettigt. Jag håller inte med ovanstående som säger “mycket genus men lite verkstad” ang. vår utbildning. Genusperspektivet finns med hela vägen, ibland blir det mer lyckat andra gånger mindre lyckat, precis som med andra seminarier. De gånger det är mindre lyckat är det lätt att ironisera över perspektivets plats i utbildningen. Ibland är nivån på rättsfilosofiska angreppspunkter på ett rättsområde klassen ännu inte fått grepp om på för hög nivå. Det innebär ju knappast att rättsfilosofi inte är relevant för juriststudenter. Under utbildningen återkommer genusperspektivet på många deluppgifter i våra seminarier. Ibland finns litteratur med på referenslistan, andra gånger på vi analysera rättsfall ur genusperspektiv (mkt bra seminarium på T2 gjort av Thorsten Lundmark/Tom Madell), på T4 finns schemalagda föreläsningar och studiebesök som belyser straffrätten ur ett genusperspektiv. Uppslutningen på dessa frivilliga undervisningstimmar har varit hög. Jag skulle uppskatta det till lika många som vanligtvis går på föreläsningar. Intresset finns där – det handlar bara om att precis som kplus beskriver det – se till att det handlar om problembaserat lärande. Vi går trots allt en relativt praktisk utbildning och konkreta exempel förenklar helt klart förståelsen (även om det inte vore helt galet att kräva att vi skulle kunna hantera mer akademisk-abstrakta texter -> därmed inte sagt att man bör inleda med Hirdmans teorier).

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *